Jag är så förbannat trött på att få höra att jag inte ska ha förväntningar på saker och ting. Att jag kommer att bli så besviken när det inte blir som jag tänkt mig.
Jag är så förbannat trött på att få höra att personer inte är som jag tror. Att det bara är så de vill vara.
Ska man inte få bestämma själv vem man är? Bara bli dömd efter folk som tror att de vet vem man är. Att få bestämma vem man är känns som en ytterst personlig angelägenget.
Och förhoppningarna sen, utan dem är jag inget! Utan dem är mitt liv en bok av Dan Brown - meninglös.
Och egentligen tycker jag synd om dem, de förhoppningslösa människorna. För dom har aldrig drömt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det är vi med förhoppningar som vinner i längden. Det är jag övertygad om.
Det är vi med förhoppningar och regnbågar. Son of Dad har rätt rätt.
Pudding: Trodde du var mer av en cyniker :P
andrea> Ja, det är jag i praktiken, men man kan ju alltid drömma. :)
Jag får höra ibland av vänner att jag har för höga förväntningar på livet. Sånt gör mig arg, man lever bara en gång, bättre att hoppas på det mest fantastiska istället för att vara rädd att bli besviken
Hej Andi! Nu kikar jag in på din blogg och vill bara säga att jag håller med. Vi verkar gå igenom lite liknande saker, även om det handlar om olika sammanhang på ytan. Gör det som DU vill! Det tror jag också blir bäst. Längtar efter att få träffa dig till jul. Kram!
Hej Andrea, DU har onekligen en stark poeng, JAg hade inte bara gjort världen en tjänst, utan även mig själv genom att bespara mig energi jag lägger ner på att vara irriterad över att det finns så mycket produkter jag borde kunna äta men inte kan bara för en gnutta löpe. Jag brukar faktiskt när jag e ute säga att jag e vegan, för att förenkla det hela.
Jag hoppas jag kommer till insikt nån dag och inte längre vill ha mjölkprodukter.
Skicka en kommentar