tisdag, november 27, 2007

Living in a lie?


När jag var 15 åkte jag till London, för att uppleva the swinging 60's.
Som tur var hittade jag en Beatlesaffär, det gjorde mig nöjd för stunden.
Jag kunde låtsas att Carnaby Street fortfarande var modstillhållet. Om jag kisade såg nästan alla ut som beatniks.


I somras åkte jag och Lina till Gotland. För att cykelsemestra. Som Jack.
Vi gick till Munkkällaren och träffade en alkoholist som mycket väl kan ha varit i Jacks division när han var ung. Men han var inte ung längre. Fast när vi stannade med cyklarna på en strand, tappade upp vårt rödvin och blev salongsberusade var det inte långt ifrån.

När vi skulle åka sa Linas mamma "Ni vet väl att ni ska åka till Gotland, inte till 70-talet?"


I januari åker jag till Paris... Förhoppningsvis sitter jag på Rue Dauphin vid det blåmålade trappräcket och dricker kir. Förhoppningsvis.




4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej,, Ja pankakorna blev gooda,, men du,, Jag har faktiskit aldrig testat pankakor med sojamjöl som du sa, av anledningen att jag inte riktigtv tror på attd et blir som "riktiga pankakor" Men de blir det kankse?? elelr???

Jag måste nog testa för att se hur de blir i alla falll.. :)

Anonym sa...

Kanske går du runt på maknaderna i Montmartre och sticker ner handen i mungbönssäckarna bara för att det är härligt?

Anonym sa...

Hej Andrea,

Tittar runt lite på din blogg och finner till min förtjusning att vi har (osannolikt) många gemensamma intresseområden. Bor i Paris sedan augusti med tre vänner, varav i synnerhet en delar dessa intressen. Träffas gärna för en litterär rundtur i såväl Claessons som Heminways fotspår, tills dess önskar jag dig trevlig förberedelse inför det stora äventyret! (Har du lust att hålla lite kontakt så är det bara att skriva)

Varma Hälsningar
Caroline

Anonym sa...

Hej!

Håller i skrivande stund på att plugga inför slutproven på Sorbonne, vilka äger rum under hela denna vecka. Vi valde A2-kursen med extra föreläsningar i litteratur, kost och historia, vilket har varit det mest intressanta med utbildningen. Den språkliga kursen håller en hög nivå och är tidskrävande om man planerar att ta den seriöst (vi har väl inte direkt överansträngt oss). Det är hursomhelst en upplevelse som jag kan rekommendera.

Vi hyr vår lägenhet till första juli, därefter är allt mycket oklart. Kanske stannar jag i Paris längre, kanske vill jag uppleva det mer lantligt pittoreska Frankrike och åker lite söderut för att gå litteraturkurs. Efter bara några månader här tycks det mig omöjligt att återvända hem.

Jag tror dessvärre att du har rätt angående ensamheten och att den inte är lika romantisk som i böckerna. Nu går du ju visserligen emot din princip om att inte lära känna någon via internet, och vi har egentligen som princip att inte umgås med några svenskar, men detta var ju en lycklig och trevlig slump! Du kommer säkert att träffa många om du läser vid Sorbonne, men det är bara trevligt för oss om du har lust att bli lite guidad i början.

Hur har du det med bostad? Hur länge planerar du att stanna? Hur gammal är du förresten? Har du gått ut gymnasiet nu i sommras? Hur kommer det sig att du har en förkärlek till Paris (och franska?) Du får ursäkta alla dessa frågor, men enligt reglerna har jag rätt till ytterligare femton...

Trevlig kväll!

Caroline